Ska EU ha mer eller mindre politiskt inflytande jämfört med idag?

Det finns olika åsikter om vad som ska beslutas och lösas på EU-nivå och vad medlemsländerna själva ska bestämma över. På ena sidan finns de som t ex vill ha ett starkare skydd av de yttre gränserna, gemensam asyl- och flyktingpolitik och att minimilöner fastställs i alla länder för att ge löntagare starkare ställning. På andra sidan finns de som bl a tycker att EU inte ska lägga sig i hur olika medlemsländer hanterar flyktingfrågan, domstolar, medier och familjepolitik.

Vilken nivå tycker du att EU:s klimatmål ska ligga på?

För 2030 har EU satt upp egna bindande klimat- och energimål. De går ut på att • minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå • öka andelen energi från förnybara energikällor till 32 procent •minska energiförbrukningen med en bättre energieffektivitet på 32,5 procent

Hur mycket inflytande tycker du EU ska ha i sociala frågor?

EU antog vid toppmötet i Göteborg 2017 principer om arbetsmarknad, social trygghet, utbildning och jämställdhet - det som brukar kallas för EU:s sociala pelare. T ex finns nu principöverenskommelser om lägstanivåer för föräldraledighet i alla EU-länder och om hur arbetsgivare ska informera om lön, anställningsförhållanden och schema.

Tycker du att det ska vara mer eller mindre försvarssamarbete inom EU?

Sedan några år har EU beslutat om ett utökat försvars- och säkerhetssamarbete. Inom EU skapas nu en fond för att försvarsindustrier i EU-länderna ska samarbeta mer kring forskning och teknisk utveckling av vapen, fordon och annat. Militär från olika länder ska oftare delta i gemensamma övningar och gemensamma operationer. Vägar och broar ska anpassas till behov av militära transporter. Samarbetet beskrivs som ett komplement till försvarsalliansen Nato.

Vilka av följande uppgifter tycker du är EU:s viktigaste?

Välj upp till tre förslag

Sverige ska lämna EU

Sverige gick med i EU 1995 efter en folkomröstning där 52 % röstade för medlemskap. I opinionsmätningar har stödet för medlemskapet i EU ökat och enligt opinionsmätningar är en klar majoritet av svenskarna idag för fortsatt medlemskap.

Gemensamma EU-folkomröstningar ska införas

Förslag om EU-gemensamma folkomröstningar har lagts fram som ett sätt att öka demokratin i EU. Motståndarna säger att EU främst är ett samarbete mellan nationalstater, och EU-gemensamma folkomröstningar skulle vara steg i en riktning för att göra EU till en mer federal och överstatlig organisation. Länder med stor befolkningen skulle antagligen få ökat inflytande om vissa frågor avgörs i folkomröstning i alla EU:s medlemsländer.

EU ska ekonomiskt straffa medlemsländer som kränker mediernas oberoende

EU-kommissionen och en majoritet i EU-parlamentet har kritiserat Ungern och Polen för att regeringarna stärkt den politiska kontrollen av public service-radio- och tv, och att flera mindre medier tagits över av regeringarna närstående mediebolag. Inför EU:s nya långtidsbudget har det kommit förslag att länder som inte följer grundläggande demokratiska regler skulle kunna bestraffas med att en del av EU:s regional- och jordbruksstöd dras in.

Länder som inte uppfyller EU:s mål om minskade utsläpp av växthusgaser ska straffas ekonomiskt

EU har beslutat att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 20 % till år 2020 och med minst 40 % fram till 2030, jämfört med nivåerna 1990. Sverige och Tyskland hör till de länder som ska minska utsläppen mest medan flera östeuropeiska länder har lägre mål uppsatta. Att arbeta för att uppnå målen är rättsligt bindande åtaganden, och det kan i förlängningen leda till åtal i EU-domstolen och böter för ett land som inte uppnår målen.

EU ska införa en skatt på flygresor

Det har funnits flera förslag om skatt på flygresor. EU-kommissionen och ledamöter i EU-parlamentet har föreslagit en skatt där pengarna skulle gå direkt till EU:s budget. Andra har föreslagit att EU-länderna gemensamt beslutar om en skatt på flygresor inom EU för att beskatta och begränsa flygets klimatpåverkande koldioxidutsläpp. Skatten skulle i detta fall gå till varje lands statsbudget. Beslut om en flygskatt inom hela EU kräver enhällighet bland alla medlemsländernas regeringar.

EU ska förbjuda engångsartiklar av plast

I en överenskommelse har EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar beslutat att en rad engångsartiklar av plast ska förbjudas inom EU. Tallrikar, bestick, sugrör och bomullspinnar av plast ska helt förbjudas. Plast som inte går att återvinna och plast som bryts ned till mikrofragment ska förbjudas. Medlemsländerna ska redovisa åtgärder för att minska användningen av snabbmatlådor och plastmuggar av engångskaraktär.

Det ekonomiska stödet till fattiga regioner inom EU ska minskas

Regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken anses vara en grundsten inom EU, rikare delar av unionen ska stötta fattigare områden så att de utvecklas. Vid sidan om jordbruksstödet är detta EU:s största utgiftspost. De senaste åren har mest stöd gått till Polen och Ungern, tidigare var delar av Grekland, Spanien och Portugal stora mottagare.

Sverige ska övergå till euro

Vid folkomröstningen 2003 röstade 56 % nej till att införa euron som valutan och fullt ut ansluta Sverige till EMU. Till skillnad från Danmarkoch Storbritannien har Sverige inget formellt undantag utan ska anslutas när ekonomiska kriterier är uppfyllda. Ledande EU-politiker har sagt att Sverige inte kommer att ”tvingas in i euron” utan det är upp till Sverige att besluta om och när Sverige går med i euron.

Medlemsländer ska straffas ekonomiskt om de bryter mot EU:s regler för budgetunderskott

EU har regler om ”budgetdisciplin” som ska hindra att medlemsländernas statliga budgetunderskott (högst 3% av BNP) och statsskulder (högst 60% av BNP) blir för stora. För länder som är med i eurozonen hotar i förlängningen böter om detta inte följs, och länder med stora statliga budgetunderskott som Grekland, Portugal och Irland utsattesför krav på långtgående besparingar under finanskrisen 2009-2010.

Alla nationella undantag och specialregler för handeln av varor och tjänster inom EU ska tas bort

För handel med varor och tjänster ska det idag i princip vara fri handel mellan alla medlemsländer på den inre marknaden inom EU. Varor som är godkända i ett land ska också vara godkända i övriga EU-länder. Nationella undantag får i vissa fall göras för att skydda säkerhet och hälsa. Svenska företag inom byggbranschen och livsmedelsbranschen uppger att nationella regler kan vara hinder. För tjänster uppges att omkring 60% av marknaden är stängd för handel över gränserna.

EU-länder som vägrar ta emot asylsökande ska förlora bidrag från EU

Sedan regeringarna i Ungern och Slovakien vägrade följa migrationsministrarnas majoritetsbeslut om att fördela asylsökande hösten 2015 har politiker i Tyskland, Sverige och andra länder föreslagit att länder som inte tar emot asylsökande ska få minskat jordbruks- och regionalstöd från EU. Hoten om minskade bidrag är en del av diskussionerna inför den nya långtidsbudget för EU som ska beslutas under hösten 2019.

Sverige ska ta bort gränskontrollerna som infördes efter flyktingvågen 2015

Inom Schengen-området, där Sverige ingår, ska det inte vara några gräns- och passkontroller. Sedan hösten 2015 har svenska regeringen beslutat om gränskontroller vid gränsen Danmark-Sverige, och i omgångarhar dessa kontroller förlängts med hänvisning till att bevakningen är dålig av EU:s yttre gränser. Också Danmark, Tyskland, Österrike och Frankrike har liknande gränskontroller. EU-kommissionen och en majoritet i EU-parlamentet har vid en omröstning uttalat sig för att de tillfälliga gränskontrollerna ska tas bort.

Asylsökande ska fördelas jämnt mellan EU:s medlemsländer i förhållande till deras storlek

Hösten 2015 beslöt en majoritet av EU-ländernas migrationsministrar att asylsökande skulle flyttas från överfulla läger i Grekland och Italien, och att samtliga övriga EU-länder skulle ta emot en andel. Regeringarna i Ungern, Tjeckien och Slovakien har vägrat att följa beslutet. Senare har EU-kommissionen lagt fram förslag om en permanent fördelning vid stora flyktingkatastrofer där asylsökande fördelas bland alla EU-länder utifrån medlemsländernas styrka och ekonomiska förmåga. Regeringarna i Ungern, Polen m.fl. länder anser att det är nationella frågorsom inte ska beslutas på EU-nivå.

Alla asylsökanden som försöker ta sig över Medelhavet ska skickas tillbaka till sina hemländer

2015 kom 1 miljon människor bl a från krigets Syrien över Medelhavet från Turkiet och Nordafrika främst till Grekland och Italien. Detåret dog minst 3770 människor vid flyktförsök till havs. 2018 kom betydligt färre, 139000 människor över Medelhavet, då främst från Nordafrika till Italien, Malta och Spanien men ändå rapporteras närmare 2300 människor ha dött på Medelhavet. Förra året var de flesta som kom över Medelhavet från Guinea, Marocko, Syrien, Mali och Afghanistan.

EU ska införa ett förbud mot köp av sexuella tjänster

Idag regleras frågan av varje land för sig, och i medlemsländerna finns olika syn på frågan. Finland, Frankrike och Irland har liksom Sverige regler som förbjuder köp av sexuella tjänster. Men i flera EU-länder, som i t.ex. Tyskland och Nederländerna, är det tillåtet med sexköp och bordeller kan drivas lagligt.

EU ska tvinga nätplattformar att stoppa otillåten uppladdning av filmer, musik och bilder

EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar har nått en överenskommelse som kräver att nätplattformar som Facebook och Youtube ser till att upphovsrättsskyddat material inte laddas upp. Det gäller bilder, video, musik och texter och i praktiken skulle därmed ett slags uppladdningsfilter krävas. Den nya europeiska upphovsrättslagen är tänkt att ge ökat skydd och bättre betalt för konstnärer, artister och medieföretag.

EU ska arbeta för att samkönade äktenskap ska vara lagligt i alla medlemsländer

Familjepolitik och regler om familjebildningen är idag i grunden en nationell fråga som varje medlemsland inom EU avgör. 15 av EU:s 27 medlemsländer har infört möjligheten till samkönade äktenskap. De flesta övriga länder har någon form av partnerskap, men i Polen och Slovakien finns inte möjligheten till registrerad samlevnad för samkönade par. EU:s stadga om mänskliga rättigheter säger att all diskriminering på grund av sexuell läggning ska vara förbjuden.

Rätten till ekonomisk hjälp för EU-medborgare från andra medlemsländer ska begränsas

Det har diskuterats vilket ansvar svenska kommuner har för s.k. EU-migranter som lever som tiggare i Sverige. EU-medborgare kan vistas tillfälligt upp till tre månader i ett annat EU-land, men kan de inte försörja sig efter tre månader ska de återvända till sitt hemland. En svensk kommun har ett ansvar för samtliga som vistas i kommunen, men de som är i Sverige tillfälligt utan att arbeta kan endast få begränsad och akut hjälp. Arbetar en EU-medborgare och betalar skatt i ett annat EU-land har man samma rättigheter till t.ex. barnbidrag och annat samhällsstöd som övriga invånare i landet.

EU ska arbeta för att alla i EU ska ha rätt till fri abort

I grunden är reglerna kring abort en nationell fråga som varje medlemsland avgör, och det finns idag inga gemensamma EU-regler. I de flesta av EU-länder är abort tillåten, men Malta har totalförbud och i Polen tillåts abort endast om kvinnans liv är i fara. I länder som Ungern, Kroatien och Italien diskuteras begränsningar av aborträtten.

EU ska ha en gemensam gränspolis vid EU:s yttre gränser

EU-kommissionen har föreslagit att EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex ska utökas så att det blir en egen gränspolis- och kustbevakningsstyrka med 10000 anställda. Vid stor tillströmning av migranter och flyktingar ska EU:s gränspoliser sättas in i ett medlemsland eller område för att registrera, göra identitetskontroller, inleda asylprövning och kunna avvisa personer. EU:s gränspolis ska ha egna fordon, fartyg och flygplan.

EU ska vara mer aktivt militärt vid väpnade konflikter i omvärlden

EU-länderna har på senare år skickat styrkor under EU-befäl till bl.a. Mali och Centralafrikanska republiken för fredsskapande och fredsövervakande insatser. Militär från EU utbildar idag den inhemska militären i bl.a. Somalia, Mali och Centralafrikanska republiken. EU-fartyg patrullerar utanför Somalias kust för att stoppa sjöpirater.

Facket ska kunna kräva svenska kollektivavtal för den som jobbar i Sverige

Enligt nya EU-regler ska arbetare på samma arbetsplats ha rätt till lika lön oavsett vilket EU-land arbetarna kommer ifrån. En utredning pågår nu hur detta ska omvandlas till svensk lag och tillämpas i Sverige. År 2007 bötfälldes svenska byggarbetarfacket för en blockad mot ett lettiskt företag för att försöka tvinga fram ett svenskt kollektivavtal för lettiska byggnadsarbetare vid ett skolbygge i Vaxholm.

EU ska kraftigt minska stödet till lantbruket

Av EU:s budget går nästan 40 % till stöd för jordbruk och landsbygdsutveckling. Sedan början av 1960-talet har EU-länderna valt att helt och hållet betala stöd till jordbruket genom EU-budgeten. Det land som får mest jordbruksstöd är Frankrike medan Bulgarien och Rumänien får mest i förhållande till ländernas ekonomi. Svenska lantbruk hör till de lantbruksföretag som är mest beroende av stödet, enligt EU-kommissionens beräkningar.

Odling av genetisk modifierade grödor (GMO) ska vara tillåten inom EU

Användning av genetisk modifierade grödor (GMO) är reglerat och begränsat inom EU. Endast en GMO-gröda får idag odlas kommersiellt, en insektsresistent majs som odlas i södra Europa. Genetiskt odlade växter odlas i begränsade fältförsök i bl.a. Sverige, där varje odling ska ha särskilt tillstånd. Länder som så vill kan införa nationella förbud mot all kommersiell odling av GMO.

EU ska bestämma en lägsta-nivå för andelen kvinnor i börsbolagens styrelser

EU-kommissionen föreslog 2012 att minst 40 % av ledamöterna ska vara kvinnor i de större europeiska aktiebolagens bolagsstyrelser. Förslaget fick stöd av en majoritet i EU-parlamentet, men det har inte godkänts av medlemsländernas regeringar. Det hela har förblivit en nationell fråga. Andelen kvinnor i de större bolagsstyrelserna var 10 % år 2005 och hade ökat till 24 % kvinnor år 2016.

EU ska bestämma om minimiregler för föräldraledighet

En överenskommelse har antagits om lägstanivåer för föräldraledighet i alla EU-länder. Enligt den ska föräldrar ska ha rätt till minst åtta månaders ledighet per barn, och av dessa ska minst två månader tas ut av ena partnern. Detta betyder bl.a. att rätt till ”pappa-ledighet” skulle införas i länder som inte har det idag. Sveriges nuvarande regler för föräldraledighet väntas inte bli påverkade av förslagen.

EU ska lägga mer pengar på bistånd till utvecklingsländer

EU tillsammans med medlemsländerna anses vara världens största givare av utvecklingsbistånd och bistånd för klimatomställning i länder utanför EU. Genom EU:s budget betalas 2,4 miljarder euro i utvecklingsbistånd. Särskilt stöd ges till länder som har historiska band till EU i Afrika, Västindien och Stillahavsregionen. 2 miljarder euro ges i bistånd i grannländer i Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika. Sammanlagt ungefär 6% av EU:s budget går till det som kallas ”Europa i världen”.

EU:s möjligheter att påverka den svenska vargjakten ska tas bort

Vargen nämns i EU:s art- och habitatdirektiv och det är en gemensam uppgift att skydda en livskraftig vargstam. Idag finns runt 300 vargar i Sverige. EU-kommissionen har tidigare kritiserat utformningen av licensjakten i Sverige, och naturskydds- och djurskyddsföreningar har hänvisat till EU-rätten vid försök att begränsa jakten. Just nu genomför EU-kommissionen en översyn av hur regler om vargjakt tillämpas i olika länder, och EU-domstolen prövar utformningen av licensjakt på varg i Finland.